Oringen E2 (2017-07-24)

Några grader svalare och kroppen i bättre form. Spännande att se om huvudet skulle kunna bryta sig loss från sin fastklämda position under armen.
1. Bra start, fick första stenen och sedan vidare till rätt. Viss vägledning av spårbildning.
2. Ähmenvaff, jag siktade avsiktligt vänster för att förlänga med de båda höjdformationerna på toppen av sluttningen. Kommer upp och vinglar lite grann, förstummad över att jag inte kan urskilja någon höjd där jag står. Tycker att det i princip är platt. Eftersom jag medvetet siktat lite vänster skulle man kunna tycka att jag bara borde ha vikt höger direkt. Men förvirringen kostar tid. Blä!
3. Rätt i transporten. Men på slutet avviker jag från planen att ta kontrollen från toppen. Trött bestämmer jag mig för att spara någon höjdkurva och båga in från höger. Når en skärmlös brant. I stället för att bara läsa kartan och inse att jag skall tio meter till så blickar jag ut över terrängen och undrar var jag är. Blir en lite tvåminuterspromenad. Huvudet kvar under armen alltså.
4. Försiktig, rädd att bomma i sluttningen neråt. Men det funkar.
5. Stegar och vet att jag inte är framme. Men mitt försök att visualisera stämmer inte på en fläck med verkligheten. Nedanför mig är det tätt och enligt mitt intryck grönare än vid det gröna jag tangerade i ringen vid 3:an. Dessutom är det så öppet där jag står att jag inte hade protesterat om det varit gult på kartan. Mitt i förvirringen kommer brorsan bakifrån. Inte bra för någon av oss. Men Fredrik tvekar bara en liten stund innan han fortsätter mot kontrollen. Jag skakar på huvudet, men läser höjdkurvorna igen och kan stämpla strax efter.
6. Går förbi Fredrik uppför och anstränger mig för att inte se var han tar vägen. Planen lite vag att identifiera branterna drygt halvvägs. Misslyckas med det och glider uppåt. Tappar både riktning och längd och först när jag ser grönt nedanför stannar jag upp. Vi en sankmarksskärm kan jag enkelt ta kontrollen, återigen strax efter Fredrik.
7. Vänder samma väg för att undvika det gröna och passerar återigen F som trasslade lite mer någon höjdkurva nedanför. Tycker att jag har någorlunda koll när jag korsar stigen. Men så tycker jag ännu en gång att skogen är minst lika grön som i treans ring. Felaktigt tolkar jag att jag är för högt upp och viker nedåt. Når en punkthöjd som jag inte skall ha och får vända upp igen.
8. Tänker att jag borde kunna hitta det vita stråket i det gröna. Utgången är katastrofal så när jag slår på en steg gör jag om planen och tar vägen. Avslutningen hyfsad bortsett från att jag tog extra steg för att kolla en kontroll som rimligtvis inte kunde vara min. Suck!
9. Återigen valde jag vägen. Inte rätt, borde ha korsat det gröna på smalaste stället. Hade säkert funnit spår igenom, men även utan detta ett bättre val. Dålig kontrolltagning, läste inte att det skulle vara östra murslutet. Sprang till mitten av muren.
10. Ok
11. Ok
12. Betydligt piggare på upploppet än i går.